så god gulaschen blir när den får småkoka i ugn hela natten

idag hade jag mitt första möte med Frida, den nya svenska äppelsorten som ska vara så bra. Lite kluven när man ser hur tankarna gått när man korsat ett sjukdomsresistent äpple med det publika aroma. är smaken med i bilden?

det är inte utan att man blir sugen på en sparris när man får den här bilden från sparrisodlaren i Slaka

under all snö har jag haft ”för långt” till komposten och inte haft den igång alls. Det har fått mig att fundera ett extra varv på hur mycket mat som faktiskt inte går åt – annars känns det ju i alla fall lite lättare att kasta den när man vet att den blir matjord…

ikväll satt jag och kollade lite på den här ”klumpen i magen” och läste bl a detta

”En undersökning gjord av Lunds tekniska högskola, visar att vi slänger en tredjedel av den mat vi köpt in. En av orsakerna kan vara att maten är för billig.”

Lite att tänka på när man går och handlar – mest är inte alltid bäst…

läs gärna mer på:

Äkta vara – En tredjedel går i soporna.

/Henrik

ost i två olika ”gamla” varianter har den senaste veckan gett mig lite mer att leva för. Dels en fyraårig svecia som jag lagrat i mitt förråd och nu styckat upp. härligt krispig och smakrik, och dels en riktigt krämig gräddost som jag hade som enda alternativ under många år av min uppväxt. ibland kan man sammanfatta livet ganska enkelt. Typ så här; vadvore livet utan ost?

sammanfattning

så här inför sista helgen av julbord kan man börja sammanställa årets hitlista (givetvis med reservation för ändringar)

1) Havtornssill

2) Granskottsgravad lax

3) juleskum

två bubblare alltså direkt in på listan. juleskummet är det ingen som ruckar på.

/Henrik

Ibland kan det vara lite tufft med konferenser med det brukar underlätta om man har dom i Italien

Om du packar nykokt ketchup med dina två bästa kompisar och din dotter på helgerna så gör vi samma saker

Kan inte sluta kolla på Marco Pierre White fantastiska serie från hans unga år, rekommenderas starkt! Kolla speciellt 1.30 min in i klippet

Henrik har någon form av nästan religiöst förhållande till Juleskum. Han får något lite maniskt i blicken när skummet kommer på tal. Själv har förhållit mig lite avståndstagande till denna skumobsession. Men likt förbannat mosar jag ständigt i mig dessa på Saltmagasinet så fort jag kommer dit. Jag misstänker starkt att det finns något beroendeframkallande substans som gör att man inte kan sluta äta. Julskum och Julmust en oslagbar kombo.

Extra viktigt är att man väljer originalet och inte kopiorna…Det heter inte skumtomtar – Det heter JULESKUM!!